Sylarna, morbror, Holy Race 2019, roliga träningspass

Hej hej hallå.

Ett dygn i fjällen (eller 28 timmar):

Under förra måndagsmorgonen (5:e augusti) satte jag och Jenny oss i BMW:n, åkte och plockade upp Björns flickvän Lina och sedan styrde vi mot Storulvån (16 mil från Östersund). Vi anlände klockan 10.00 och började den planerade löpningen mot Sylarnas fjällstation relativt snabbt. På sylarna hade jag och Jenny bokat en plats i sovsalen på fjällstationen medan Lina skulle dit och jobba. Löpningen var på 16 kilometer och tog oss 1:45 h. Jag och Jenny hade varsin ryggsäck på uppskattningsvis 4-5 kilo. Där i hade vi lunch, middag, kvällsfika och ytterligare en lunch (för tisdagen). Vi hade även regnjacka och ombyte.

Storulvån till Sylarna, screenshot från appen ”Sweden Topo Maps”. En riktig king-app! Sträckan vi färdades är pedagogiskt ritad i min telefon då kartfunktionen i Garmins app knappt visar någonting.
På väg mot Sylarnas fjällstation.

Efter att ha ätit den medhavda lunchen njöt jag och Jenny av vädret som bjöds denna dag, närmare 20 grader och vindstilla. Sedan tog vi en powernap i sovsalen som stod tom klockan 14.00 innan vi bytte om och förberedde oss för att springa upp på de närliggande topparna Lillsylen, Mellansylen och Storsylen.

Vi följde leden så långt det gick innan den tog slut/delade upp sig i mindre leder. Sedan tog vi helt enkelt sikte på toppen av Lillsylen. Väl där uppe bjöds vi på en magiskt fin utsikt åt alla håll. Vi hade även fantastiskt tur med vädret då det var vindstilla (!) på toppen (1702 möh). Efter en del fotande så sprang vi längs kammen som gick upp på Mellansylen (eller Pyramiden kanske den heter?) och vidare mot Storsylen tillika Jämtlands högsta topp. När vi stod på toppen av Lillsylen såg det ut som att det skulle ta minst 30 minuter upp men därifrån var vi uppe på Storsylen på knappa 15 minuter. Där uppe njöt vi av utsikten, åt varsin kexchoklad innan vi begav oss nedåt via mellantoppen (Mellansylen/Pyramiden?). Vi var nere vid Fjällstationen efter tre timmar och jag hade 2:30 h effektiv tid på klockan. Därefter bastade vi, lagade middag i det tätbefolkade gemensamma köket, spelade Yatzy inne på fjällstationen och sedan var det dags att sova.

Telefonen där de gröna strecken börjar och slutar är Sylarnas fjällstation Vi sprang upp på Lillsylen (1702 möh) först. Markeringen vid 1624 möh är alltså Mellansylen/Pyramiden/vad-den-nu-heter. Storsylens topp (1762 möh)  ligger enligt uppgift typ 30 meter in på norska gränsen.
Toppen av Lillsylen. Min hand snuddar vid den svenska toppen av Storsylen medan den norska och även högsta punkten är den bakre puckeln.
På väg ned mellan Mellansylen (nu kallar jag den fan för det) och Lillsylen (t.v.)

 

Tisdagen började vi med att äta frukostbuffén på fjällstationen, den får 5 av 5 i betyg! Därefter packade vi ihop våra grejer och började löpturen som vi trodde skulle mäta ungefär 36 kilometer (men blev 42 km i slutändan). Packningen var något lättare än första etappen under måndagen då vi hade förbrukat det mesta av vår medhavda proviant. Turen vi sprang gick via Gåsån, Gåsenstugorna, Stähtja (vindskydd) och Tjallingdalen (ingen led, vi följde vattendraget inne i dalen) vidare till Storulvåns fjällstation. För en gångs skull var jag helt ärlig med Jenny varje gång hon frågade hur långt vi sprungit/hade kvar. Vi gjorde det gemensamma beslutet ca. 15 km in i passet att vi skulle ta det långa alternativ som alltså gick genom Tjallingdalen istället för att vända och springa till Gåsån direkt och sedan ta leden till Storulvån. Det var en fin tur där jag hade pigga ben och Jenny hade lite mindre pigga ben. Sista 8 km när vi kom ut på grusvägen vid Tjallingen tog jag hennes ryggsäck och vi växeldrog varannan kilometer. Efter 41,7 km var vi framme vid parkeringen vilket innebar att jag var tvungen att springa ytterligare 500 meter för att få ihop ett maraton. Måste man så måste man! Vi bytte om rätt snabbt vid bilen, åkte in till Åre och åt på Creperian innan vi styrde hem mot Östersund.

Sträckan vi sprang under tisdagen.
Jenny vid vindskyddet i Stähtja. Här har jag uppskattat att vi hade 15-16 km kvar medan det snarare var 20-21 km. Lyckligt ovetandes alltså.
Vindskyddet i Stähtja. Vi sprang in i dalen som syns rakt fram (till höger om berget).

Två fina heldagar i Jämtlandsfjällen! Ca. 9:30 h effektiv löptid blev det och vi var rätt möra båda två under tisdagskvällen.

Äh, va fan lika bra att göra en snygg summering av löppassen vi gjorde:

Dag 1:

Etapp 1 (kl 10 – 12):

  • Effektiv löptid: 1:48 h
  • Sträcka: 16 km
  • Höjdmeter: 600 m
  • Underlag: Väldigt upptrampad stig. Mycket spång. Väldigt många vandrare. Sträckan Storulvån – Sylarna är rena rama E4:an jämfört med de andra lederna vi sprang på senare.

Etapp 2 (kl 15.30 – 18.30):

  • Effektiv löptid: 2:28 h
  • Sträcka: 12,2 km
  • Stigning: 873 m
  • Underlag: Stenig led till en början, blött i typ 300 meter, sedan i princip bara klappersten från dess att leden slutar.

Dag 2:

Etapp 1 (kl 9.00 – 14.30):

  • Effektiv löptid: 5:11 h
  • Sträcka: 42,2 km
  • Stigning: 722 m (och 998 fallmeter)
  • Underlag: Fina leder hela vägen till Tjallingdalen, där finns inga officiella leder men man hittar små stigar där folk har vandrat. Vi följde vattnet hela tiden. Grusväg i 8 km i slutet.

Morbror:

I fredags föddes min systerdotter Edith. Fantastiskt kul och känns smått overkligt att vara morbror! Har aldrig varit speciellt intresserad av bilder på bebisar tidigare men nu har jag blivit helt besatt! Nästa vecka får jag äntligen träffa henne då jag ska upp till Norrbotten igen!

Magnus och lillasyster Elins Edith.

Holy Race 2019:

I lördags sprang jag Max Novaks och Mattias Bångmans löptävling Holy Race som gick av stapeln för första gången. De arrangerar även Hällrace som jag sprang i maj. 12 kilometer löpning längs prästens gamla vandringsled från kyrkan i Alsen till kyrkan i Ede. Arrangören hade lagt ned väldigt mycket arbete på att restaurera denna gamla led och över 800 meter spång hade lagts innan tävlingsdagen.

Jag hade inte förberett mig nämnvärt för denna tävling utan såg det som ett fint tävlingsmoment under en tung träningsperiod. Dock så har formen senaste veckorna varit god och då är det extra kul att tävla. Målet för dagen var att inte öppna för hårt då jag gjort det varje lopp jag deltagit i när jag tävlat i Offerdals socken.

Starten gick och jag la mig som 5:a tror jag. Gick rätt behagligt och när det planade ut efter en kilometer gick jag upp då jag ville ha lite mer fart på platten. Tror jag fick dra i 5 sekunder innan Emil Meijer passerade och la ett ännu högre tempo. Kändes väldigt bra i benen och kunde gå med utan problem. Vid 3 kilometer hamnade vi på en grusväg och där drog Emil och Rasmus Hörnfeldt upp ett hårt tempo och jag tror vi var nere på 3:10 min/km ett tag. Där fick jag slita ordentligt och jag kände även att min mage inte hade en bra dag. In mot den långa stigningen gick Rasmus riktigt starkt och han fick lucka ned till mig, Emil, Håkan Emilsson och Olle Olsson Bad. Jag pinnade på uppför och fick lucka ned till 3:an, 4:an och 5:an i loppet samtidigt som jag tappade mot Rasmus. Benen kändes pigga men varje gång det blev någon kortare utförsbacke kändes det som att magen skulle rasa. Just innan spurtpriset på toppen var Håkan Emilsson ikapp mig och jag insåg då att jag skulle behöva gå på toa om jag skulle kunna ta mig i mål. Uppe på toppen av backen sprang jag in i fikatältet som var placerat där och greppade några servetter innan jag sprang ikapp Håkan. Där började dock den långa utförsbacken på ca. 200 fallmeter. Läget blev fort ohållbart och jag vek av från stigen och gjorde ett ”pitstop” på ca. 15-20 sekunder. Väl nere väntade cirka 3 kilometer löpning på flack terräng och jag fick lägga mig i ett tempo där magen tillät mig utan att rasa igen. Inte den roligaste känslan men benen var i alla fall pigga.

Gick i mål som 3:a, 55 sekunder efter Rasmus som vann och 25 sekunder från Håkan på andra plats. Kul med pallplats även om de efterföljande 48 timmarna slet hårt. Min mage var helt förstörd och under måndagskvällen var jag människa igen. Antingen fick jag löparmage deluxe eller så hade jag fått i mig något dåligt.

Riktigt imponerande arrangemang av Max och Mattias, inte helt enkelt att lösa en tävling med start och mål på olika ställen. I mål bjöds det på falafelbuffé och liveband.

Sträckan Alsen till Ede. Starten innebar att prästen stod på en pall framför startfältet och höll en kort bön innan startsignalen var hans ”Amen”.
Höjdkurva. Jag sket väl någonstans mellan 33:14 och 35:22 markeringen ifall någon vill veta.
Jag, Håkan, Rasmus samt arrangören Mattias. Foto: Jens Nilsson
Resultat Holy Race 2019.

Övriga träningspass från senaste tiden:

Tre timmar cykel med Oskar Kardin och Emil Persson: Söndagen den 4:e augusti (det var länge sedan jag bloggade…) cyklade jag tre timmar MTB tillsammans med Oskar och Emil. Vi körde ”Frösön runt”, Bynäset samt årets SM-bana ute vid flygplatsen på Frösön. Hade veckans 10 sämsta minuter då jag först kraschade (fastnade i en rot), blev stucken i magen av en geting och sedan kraschade igen genom att fastna med däcket mellan plankorna i en lastpall. Annars var det kul.

8 x 7.15 – 7.45 min Vallsundet med Anton Karlsson: Förra onsdagen (7:e augusti) körde jag stakintervaller tillsammans med Anton Karlsson. Åtta gånger uppför Vallsundet (utan att köra extrasvängen). Varierande väderlek med mestadels blöt asfalt. Vi hade ändå fina tider. Kändes riktigt bra och kanon att få träna med Anton som alltid har bra koll på teknik. Fick några bra tips att ta med mig.

Fem timmar träning i måndags: Tre timmar skate på förmiddagen, två timmar klassiskt på eftermiddagen. Totalt blev det 85 km varav ca. 77 km var rullskidbana (är typ 2 km fram och tillbaka från mig). 1400 höjdmeter. Magen fungerade inte så bra så fick kämpa för att få i mig energi. Skrev dessutom ett kemiprov i 2.5 timme på kvällen (pluggar kemi i sommar, tar igen för gamla synder under gymnasietiden). Sov ganska gott den natten.

4 x 10 minuter (med extra kryddning) skidgång på B-bandet: Tidigare i sommar dog min mobiltelefon under B-bandet på NVC. Lång historia kort så upptäckte jag då när jag skulle krypa in och hämta den att bandet kunde gå upp till lutningen 25%! Wow, lycka! I tisdags var jag tvungen att testa detta i samband med mina skidgångs/hufsintervaller. Riktigt gött att hufsa i den lutningen! Tog fint i baksida lår.

En nöjd Anton efter 60 min intervalltid.

Fy fan, nu har jag skrivit i snart 2,5 timmar, det tar tid när man ska redigera bilder o.s.v. Om du har läst detta och uppskattade innehållet kan du ju ge mig en klapp på axeln nästa gång vi ses.

Jenny är på Alliansloppet och jag har idag hämtat hem hennes nya blomma från Frida Hallquist. Mitt mål är att inte ta död på den. Vår lägenhet kan ibland gå under namnet ”Blomkyrkogården” när Jenny var bortrest en längre tid och jag har varit hemma själv.

2019-08-03

Tja!

Efter en tuff och varm vecka i Hemavan med strax över 27 träningstimmar och med för lite sömn har jag nu en lugnare träningsvecka i hemma i Östersund. Två intervallpass, två styrkepass och en totaltid på 16 timmar är planen.

Intervallpassen denna vecka:

Tisdag, löpintervaller: Eftersom Hofvallen (stans friidrottsbana) fortfarande är uppgrävd så valde jag återigen att köra mina löpintervaller på löpband på STC (tidigare Sportsgym). Denna gång blev det stans största gym på Storsjöstrand ca. 10 minuter löpning från mig. Detta gym har löpband som rullar snabbare än 20 km/h. Passets upplägg var 1 x 10 min, 3 x 3 min och 2 x 75 sek. Första intervallen på 10 minuter som skulle vara tröskel sprang jag på 18 km/h (3.20 min/km). Intervallerna på 3 minuter sprang jag på 21 km/h (2.51 min/km). Tufft sista minuten men ändå kontrollerat. Sista två intervallerna gick jag ned i hastighet till 20 km/h men ökade lutningen till 5%. Brutalt jobbigt sista 15 sekunderna.

Fredag, skateintervaller: Hade stämt träff med Ebbas lillebr.. Fredrik Andersson för att köra skateintervaller uppför Vallsundet på Frösön. Vi totalt sex stycken vändor där den tredje och den sjätte skippade Sommarhagen och fortsatte rakt upp. Hade en ok dag och fick stundtals slita för att hänga på Fredrik. Brutal motvind denna dag men ändå hyfsade tider.

Fredrik flyttade till stan i våras. Han är nu tillbaka i stan efter en sommar i Delsbo. Stabil förstärkning.
Grävlingsjakt i torsdags, det ni!
Någon som vill köpa ett par helt nya Radarlock med två linser? G30 och Slate Iridium. 900 riksdaler.
Nä men om man kanske skulle gå och klippa sig?

 

Träningstävlingar, läger i Hemavan

Hej!

Oj då, det här inlägget dröjde verkligen längre än planerat. Svårt att få med allt som hänt senaste tiden, tränat ytterligare en vecka i Östersund innan jag drog till Hemavan med klubben. Vi kan väl börja med att gå igenom förrförra veckan och höjdpunkterna (jobbigaste/mest smärtsamma passen) från den?

  • Söndag 2019-07-14: 2 x 15 min klassiskt tröskel följt av 10 x 2 min AIII+. Erik Axelsson var tillbaka i Östersund efter sin nästan två veckor långa semester i Trondheim. Jag lade detta passet på eftermiddagen så att han skulle kunna hjälpa mig vid B-bandet på Vintersportcentrum. Körde först två stycken 15 min-intervaller med 5 min vila mellan. Dessa gick bra och jag klarade subnivå 4 (+ lite snabbare) från skidförbundets testprotokoll utan problem. Efter det var det då dags för att ”dö” på bandet. Bestämde mig innan för lutning och hastighet baserat på intervaller från förra året då jag körde på 4 minuter. Nu skulle jag bara köra i 2 minuter men med endast 1 minut vila. Skamgränsen sattes till 13 km/h. Började på 14 km/h och insåg fort att det var för fort. Intervallerna som följde sänkte jag med 0.2 km/h på varje tills jag efter fjärde nått min lägsta tillåtna på 13 km/h. Då var det bara att börja tugga taggtråd och försöka åka så effektivt som möjligt. Klarade passet och gick aldrig under lägsta tillåtna hastighet även om det var fruktansvärt jobbigt. Tror jag hade fem intervaller över 96% av maxpuls.
Efter sista tvåminutaren.
Mr. Coach.
Pulskurvan.

 

  • Onsdag 2018-07-18: Träningsrace 18 km skate individuell start. Skidförbundet med Fredrik Uusitalo anordnade några tävlings-/träningsdagar i Östersund onsdag till fredag. Jag passade på att få några fina pass med nummerlapp på bröstkorgen. Denna onsdag var det alltså 18 km skaterace på rullskidbanan. Jenny var ensam i damklassen och i herrklassen kom jag, Björn Sandström,, Carl Olander och Johan Bergman (skidskytt) till start. Jag hade ingen fantastisk dag på jobbet utan fick slita ont från varv 1. Det bekom mig inte utan jag var nöjd att få ett tävlingsmoment mitt under veckan.
Karl Edenroth hälsade på under två dygn. Han coachade under skatetävlingen och efter lunch drog vi till Grytan för att testa på fotbollsgolf. Vi spelade på en 9-hålsbana och det var riktigt kul! Rekommenderas!
På kvällen blev det grillning på Bynäset. #Oakley #SponsraMigNågonJävlaGång
  • Fredag 2018-07-20: Träningsrace 15 km stakning masstart. Tre herrar till start i form av jag, Björn Sandström och Max Novak. Fem varv på rullskidbanans 3 km-slinga med spurtpris på högsta punkten vid varv 1 och 3. Jag tog första spurtpriset och det kändes även som att jag hade kontroll på det andra när min stavrem gick av. Den har hängt med många somrar så enbart mitt fel att jag inte kollat skicket på den senaste månaden. Fick en reservstav vid varvning men på den var spetsen åt fel håll. Kunde vrida den men då var Björn och Max långt borta. Tuggade på rätt bra själv ändå och fick ytterligare en fin tävling!
Björn och jag.

Hemavan med Piteå Elit

Förra måndagen packade jag, Björn och Lisa en Ford Ranger från Bilbolaget i Östersund och styrde kosan mot Hemavan där klubbens träningsläger i juli skulle hållas. Sist jag var i Hemavan var jag 5-6 år och det jag minns därifrån är att jag tappade motorn/skjutvapnet till min transformerleksak på en parkering. Jag minns även ”Guldbollen” och fjällträdgården som låg i anslutning till den.

En Ford Ranger som vi fick låna av Bilbolaget Östersund. Tack för det!

Nåväl! Deltagande på lägret var (förutom de nyss nämnda) Johan Häggström, Sofia Henriksson, Emma Ribom, Martin Bergström (tillbaka i klubben!), Pål Jonsson (Strömnäs GIF) och Erik Granström (Strömnäs GIF). Ledare för klubben under lägret var Karl Edenroth och Joakim Abrahamsson. Vi bodde i tidigare nämnda Guldbollen som tidigare var ett fik men som nu renoverats till en lägenhet med 14 bäddar. Liksom övriga landet hade vi riktigt, riktigt varmt under denna vecka och att bo i en lägenhet klädd i metall och utan fungerande luftkonditionering gjorde inte saken bättre. Men! Vi härdade ut och försökte lösa värmen på bästa sätt genom att mörklägga sovrummen, öppna de fönster som gick, sov med 1.5 litersflaskor fyllda med is m.m.

Jag hade bra form under lägret och var pigg på de allra flesta pass. Brukar dock inte vara något problem för mig att träna mycket och hårt i juli månad, utmaningen ligger i att göra rätt i oktober och november.

Träningen under veckan bestod bl.a. av tre fartpass, ett gympass och ett längre crosspass på fem timmar. Vi nyttjade fjällen som fanns i närheten för löpning/cyklung och de mindre asfaltsvägarna för rullskidor. Några pass vi körde:

Stakintervaller: Första intervallpasset var stakintervaller längs en småkuperad väg. Upplägget var 2 x 7 min tröskel, 2 x 5 min AIII+ följt av 6 x 2 min AIII+. Ett kul upplägg och jag hade träningsvärk i magen i nästan 4 dygn efter detta.

Staka.
Björn var halvsliten efter sista intervallen.

Klassiska intervaller: Andra intervallpasset körde vi klassiska intervaller uppför vägen mot Laisaliden. Den vägen mäter ca. 2 km och närmare 200 höjdmeter (?). Körde utan GPS detta pass då min klocka hade svagt batteri. Vi startade dock en bit innan korsningen så att vi gick ca. 1 minut med stakning innan backen. Gänget körde mellan 4-5 vändor för att få en totaltid kring 40-50 minuter. Vi körde under eftermiddagen och minns jag inte helt fel så var temperaturen över 30 grader. Blev till att hinka en hel del U-sport kryddat med U Salty-tabletter.

Fem timmar crosspass: Under fredagsförmiddagen körde vi ett fem timmar långt crosspass. Vi började med 2.30 h mtb på grusväg/asfaltsväg. Marcus Grate bodde i Tärnaby under helgen och var med på detta pass. Han skötte dragjobbet på cyklingen där vi plockade 850 höjdmeter och snittade 29.7 km/h. Inte illa för att sitta på heldämpade mountainbike-cyklar kan jag tycka! När det var dags för stakning tog jag över dragjobbet då jag ville snitta över 20 km/h här. Lyckades med det och avslutade passet med 51 km (20.3 km/h) stakning på Elpex 3:or.

Last men standing. Jag och Martin stakar på med 15 minuter kvar till målgång.

Skidgångsintervaller: Sista intervallpasset kördes under lördagsmorgonen. En tröskelintervall följt av 6 x 4 min AIII+. Varmt, slitsamt och alldeles underbart! Gillar hufs-/skidgångsintervaller, simpelt och lätt att driva puls!

Jag på någon topp.
Gänget som körde skidgång (Erik var också med men tror han låg avsvimmad någonstans när vi tog bilden).

 

Övriga bilder:

Vi bodde alltså i denna runda byggnad. Lägenheten är på två våningar där övervåningen består av kök/bastu/jacuzzi medan nedervåningen består av flera sovrum och toaletter.
Brände mig rätt ordentligt under andra halvan av crosspasset.
Sista skedde under söndagsförmiddagen. Löpning stod på planen och vi hann med närmare 1000 höjdmeter innan vi packade ihop och åkte hem.
Fint i fjällen! Bilden är från lördagens eftermiddagspass. Två timmar mountainbike var planen. Vi kom hem efter 4.30 h (3.30 h cykeltid, 1 h punkteringstid). Vi gissade att vi skulle kunna snitta ca. 15 km/h, istället blev det just över 8 km/h. Leden var inte lika snabb som vi hade hoppats. Dessutom fick Björn tre (!) punkteringar på samma däck, sista timmen cyklade vi utan några reservslangar kvar. Som tur var slapp någon leda cykeln hem.

Nu blir jag i Östersund fram till mitten av augusti. Åker upp till Norrbotten då jag ska bli morbror samt att klubben har läger under vecka 34.