Snart dags för Skandinavisk Cup i Östersund

Hej!

Lär passa på att uppdatera bloggen samma dag som Adam Steen länkar till en!

Östersund välkomnade oss i torsdags med mörker och inte så mycket snö. Det sistnämnda ändrades dock i helgen då det dumpade rejält med snö och nu täcks de flesta spårsystem kring skidstadion med skidspår.

10 dagar på hög höjd blev det. Oklart om jag känt av någon effekt, däremot körde jag ett pass på b-bandet i söndags och slog mina gamla tider så det bådar ju gott i alla fall. Körde 15 minuter tröskel följt av 4 x 5 minuter AIII+.

Resdag hem från Livigno. Gick hyfsat smidigt men när man reser så pass långt så försvinner alltid en hel dag känns det som. I handbagaget hade jag det viktigaste, skatepjäxor och Playstation 4-konsolen.
Hyfsat nice! Pistmaskinerna hann inte riktigt med under helgen.

Dags för Skandinavisk/Volkswagen Cup:

Fredag till söndag kommer det hållas Skandinavisk/Volkswagen cup här i Östersund. Det är alltså första deltävlingar i den skandinaviska cupen + att det delas ut poäng till oss svenskar i Volkswagen Cup. Så här ser tävlingsprogrammet ut:

  • Fredag: klassiska sprint
  • Lördag: 10/15 km klassiskt
  • Söndag: 10/15 km skate

Jag kör alla dagar. Hoppas att man på något sätt kan överträffa sig själv och krångla sig vidare från prologen, var ju trots allt 10:a på den klassiska SM-sprinten i våras! Lördag och söndag är självklart det jag siktar mest mot och planerar att göra två väldigt bra lopp. Mamma, pappa och farfar kommer ned så det blir extra kul, länge sedan jag träffade dem.

Det blir rejäla startfält, framförallt på distanstävlingarna lördag/söndag. Ca. 130 anmälda i D21 och drygt 260 anmälda i H21 dessa dagar! Två helt nya bansträckningar (vad jag vet) kommer användas och för första gången denna säsong får man äntligen tävla på tuffa banor:

Annonser

La Sgambeda 2018

Hallå!

Fredag: Tränade på morgonen, körde en tävlingsförberedande intervall på 10 min och testade skidor. Efter att ha gjort det och ätit lunch så coachade jag Team Ramuddens herr- och damlag som skulle köra premiären av Visma Ski Classics. Denna dag var det 15 km lagtempo för herrarna följt av 15 km jaktstart för damerna.

Oskar Kardin i tät för sitt Team Ragde.
Lager 157
Lina Korsgren

Lördag, La Sgambeda: Starten skulle gå 11.00 men jag ville vara där i god tid då det kändes väldigt oklart hur startproceduren skulle gå till. Väl på plats fanns det en elit/professionell-fålla följt av ytterligare tre startgrupper. Jag var inte elitrankad trots att jag hade bifogat min FIS-kod i anmälan. Istället stod jag i led 8 i grupp 1. Försökte övertyga funktionärerna att jag inte tyckte jag borde stå bakom 60-åriga män (inget ont om er) men till ingen nytta. Än lustigare var att det bara var sju åkare uppskrivna på listan över elit/professionell och det verkade inte finnas någon logik i varför just de stod där. Som tur var kom TD:n för loppet förbi just när jag höll på att krevera och det visade sig att han var svensk. Det löste sig fort och han tyckte jag skulle hälsa Gloersen att även han fick ställ sig i första fållan.

Starten gick och Emil Jönsson tog ledningen. Jag låg bakom som tvåa/trea i någon kilometer och tyckte det gick rätt långsamt. Tittade på klockan och såg att jag låg i A1-zonen. Kände att jag ändå ville ha valuta för anmälningsavgiften så gick om och tryckte upp pulsen i hög A2. Vände mig om efter ett tag och såg att jag hade en lucka på 100 meter. Såg även att Gloersen nu ledde gruppen bakom. Ytterligare någon minut senare var han ikapp och hade lämnat de andra bakom sig. Resten av loppet växeldrog vi, jag försökte skaka av mig honom uppför och tyckte det blev någon lucka ibland men blev inte av med honom. I den långa stigningen upp mot Forcola insåg jag att det inte skulle avgöras innan stadion då det var cirka 15 km svagt utför kvar. Ingen av oss förtog oss på vägen tillbaka och in i de två sista backarna försökte jag göra det jag kunde för att bli av med honom. Kändes som jag återigen fick lite lucka men in mot upploppet hade han glidit ikapp. Med 200 meter kvar gick han om, jag gjorde mitt bästa för att kontra men utmanade aldrig riktigt på upploppet.

Trevligt lopp och kul att kunna tävla mitt i denna träningsperiod här nere i Livigno. Extra kul att få åka med en världsmästare och femvaldig världscupvinnare även om det inte var den bästa versionen av Gloersen jag mötte då han i år trappat ned sin satsning.

På prisutdelningen vann jag massvis av vin och ost. Vinnarna verkade få liknande vinster men även en trelitersflaska med grappa.

Gustaf Korsgren i Team Ramudden hade vallat upp två par tävlingsskidor till mig, tack för det!

Sträckan vi åkte
Pulskurva, 79% medelpuls och endast 92% maxpuls. Höghöjdssmäll?

Resultatlista

Söndag: Vilodag för min del men hade ändå det jag gjorde då jag drickalangade åt Team Ramudden samt Team Igne. Lagkaptenen för Ramudden Lina Korsgren började med att bryta staven men vi ordnade ett smidigt stavbyte åt henne. Sedan kraschade Jenny riktigt hårt på slutet av varv ett men klarade sig med utrustningen i behåll. Resten av loppet flöt på bra för de båda Ramudden-åkarna och jag var extra imponerad av Jenny som trots sin krasch åkte i mål som 9:a och även bästa U25-åkare. Det innebär att hon får ta med sig den rosa västen hem till Östersund över jul, riktigt mäktigt att se! Sedan var det dags för herrarna där Olle Jonsson hade som uppdrag att gå för den gröna sprintvästen. Det gjorde han med bravur och efter loppet låg han på samma poäng som Lager 157:s Anton Karlsson. Riktigt trevlig dag att stå vid sidan om och se hur laget man reste hit med levererade så pass bra.

Hyfsad leverans av åkarna bosatta i Östersund!
Ett litet team som levererade i Livigno denna helg!

Måndag – onsdag: Tränat på bra de sista dagarna här nere. Idag, onsdag, har jag kört klassiska intervaller tillsammans med Oskar Kardin och Team Sernekes Bob Impola. Bra pass där vi uttnyttjade stigningarna bort mot Forcola. Imorgon väntar en lång resdag hem till Östersund.

Ospårat upp mot Forcola
Kardin ville köra klassiska intervaller inför skandinaviska cupen i Östersund om nio dagar.
Bob föredrog att staka.
Sista minuten-plugg.
Skissade på en tatuering åt Olle, verkar som att han ska gå och fylla i den med bläck imorgon. Ja, jag vet att strecken på dollartecknet ligger fel men fokusera istället på det mäktiga bombplanet högst upp!

La Sgambeda imorgon

Hej!

Slänger in ett kort inlägg innan jag ska till skidstadion här i Livigno för att testa mina skatepar men också hjälpa Team Ramudden inför deras prolog i Visma Ski Classics idag.

Tränat på rätt bra sedan jag kom hit, Jenny tycker jag tränar för mycket. Vi märker väl imorgon säger jag.

Imorgon är det alltså dags, 30 km skate masstart! Eller egentligen är det 28 km, vi kommer åka originalbanan förutom sista ängen som är på andra sidan stadion, det är för lite snö för det. Visma Ski Classics går ju av stapeln här fredag (15 km) och söndag (30 km) men de kommer förhålla sig till en varvbana under båda dagarna.

Jag har inget långloppsbälte med slang och vågar inte förlita mig på vätskekontrollerna från arrangörerna. Istället kommer jag trycka in en vätskeblåsa från en vätskeryggsäck i mitt vätskebälte och dra slangen innanför kläderna och pulsbälte. Det fungerade väldigt bra när jag körde Östersund Classic den 17:e december ifjol.

Lasse Moelgaard Nielsen påminde mig på Instagram igår att senast jag åkte ett 30 km-lopp på höghöjd var i Soldier Hollow 2013. Det var amerikanska mästerskapen. Då ledde jag efter två kilometer, tokväggade efter 6 km och sista varvet sprang coach Andrew ifrån mig när han skulle langa vätska. Inlägget från den tävlingen kan vara det bästa jag någonsin skrivet, åtminstone den bästa racerapporten. Läsvärt! Kan även tillägga att jag inte hade något som helst fäste därför att jag själv vallat skidorna. Jag var en bortskämd svensk skidåkare där pappa ständigt tävlingsvallat mina skidor. Jag var för stolt för att fråga mina lagkamrater om råd. Minns att jag bara la fäste på den kortaste zonen på skidorna d.v.s. ”vallafickan”. Starkt att ändå få fast dem under uppvärmningen… Här finns den fanstastiska racerapporten från januari 2013:

https://viktorbrannmark.com/2013/01/07/us-nationals-6-km-race-24-km-nedvarmning/

Satan vad dum i huvudet man var på den tiden! Tur att man har lärt sig saker genom åren, hur kroppen fungerar och var jag mentalt måste vara innan start för att maximera prestationen. Saknar det ändå, får bli några fler sådana ”fuck this, no regrets”-lopp i vinter! Saknar även sättet jag generellt kunde skriva på då, känns som läsare var mindre lättkränkta på den tiden. Ska försöka gå tillbaka till det så man kan vara sig själv på bloggen också.

Bilder från veckan:

Försök till selfie.
Hyfsat ändå.
Jodå
Gym på hotellet där Oskar Kardin bor. Deras tyngsta hantlar var bara 35 kg..
Gäsp
Det funkar
Skidstadion imorse, snart dags för Visma-prologen!
Stadion
Kästle-skidor, ingen vanlig syn hemma i skandinavien. Antar att Peltonen är motsvarigheten här nere.