Reflektioner under en vilodag

Hej!

Vilodag igen, lyxigt med återhämtningsvecka! Min kropp är lite förvirrad dock och jag har väldigt mycket överskottsenergi + att jag har en konstant benvärk, någonting jag fått på senare år under vissa vilodagar. Skumt.

Hur som helst, vilodagarna ger tid till reflektion och någonting jag lärt mig det senaste året då jag tränat väldigt många timmar och samtidigt jobbat halvtid är att hålla träningen och det ”vanliga” livet ifrån varandra så mycket som möjligt för att fokusera all energi på träningen när det verkligen behövs. Jag har försökt att gå in i zonen för träning så nära inpå passet som möjligt och sedan kliva ur den så fort det är klart. När jag gjort det har jag märkt att det känns som om träningen tar upp en betydligt mindre del av mitt liv. För mig aktiveras tränings-”modet” i hjärnan när jag börjar byta om, då vet min kropp att det är dags för träning. Jag behöver inte förbereda mig mentalt för ett intervallpass, tycker snarare att det drar onödig energi. Därför har jag bytt om relativt nära inpå passet, dock resulterar det dock  i att jag är fem minuter sen men det kan det vara värt. Fast kanske inte om man frågar polarna som väntar.

Direkt jag kommit tillbaka från passet så har jag velat duscha, klätt på mig vanliga kläder och sedan käkat direkt, allt för att försöka ”bryta” med träningen direkt.  Drar man ut på det så försvinner mycket tid och rätt som det är ska man snart ut och träna igen utan att ha hunnit vila eller kommit ur ”träningszonen”.

Förövrigt har jag aldrig kunnat köra styrketräning hemma. Jag har svårt att koppla t.ex. vardagsrummet till svett och smärta. Garaget har fungerat relativt bra när jag cyklat på trainern. Svalare temperatur, stengolv och skidor på väggarna. Om jag ska köra styrka eller träning hemma så måste jag ha tillgång till en källare eller förråd där det enbart är träning som gäller, att man direkt kopplar ihop rummet med vad som ska utföras. Gå in, gör det man ska, sedan ut direkt.