Jul och sånt

Tja

Har haft en del motivationsbrist senaste tiden, inte känts särskilt roligt att träna. Hade man haft bra resultat innan det här längre uppehållet hade det kanske sett annorlunda ut. Det märks väl av på bloggen också. Timmarna har rullat in ändå, man måste ju!

Är som sagt hemma i Norrbotten och kallhålet Älvsbyn. Igår på julafton hade vi -27 grader, nu torsdagmorgon har vi ”bara” -22.6. Har varit ute och åkt uppe på kanis i drygt 1.30 h. Mötte två skidskyttar, radarparet Johannes Hortlund och Linus Karlsson efter drygt 50 min. Trevligt, trevligt! Det var kallt men inte så där råkallt som det ibland kan vara när temperaturen ligger under 20-strecket.

Brände av 2 + 2 timmar på Kanis i måndags innan jag åkte till Luleå där jag stannade hos Jennys familj fram till onsdagmorgon. Fick några fina pass i Luleå, bl.a. ett längre pass på 2.5 h på julaftonsmorgon tillsammans med Niklas Henriksson, Jacob Engström och skidorienteraren Markus Lundholm. I tisdags mötte jag även legendaren Sven-Åke Lundbäck vid stadion på Ormberget, jag och Niklas fick chansen att prova hänga på när han diagonalade uppför en backe och blodsmaken var inte långt bort för varken mig eller Niklas.

Under onsdagsmorgonen kunde jag kryssa av ett av mina stora mål här i livet. För ca fem år sedan då vi gick på skidlinjen i Älvsbyn blev en av mina närmaste vänner Niklas blev tillsammans med sin Pernilla och vi brukade skämta att jag borde ju försöka charma in mig hos lillasyster Jenny så att vi skulle ha möjlighet att fira högtider tillsammans. Av olika anledningar så var det en dålig plan då, framförallt för att Jenny var typ 13 år då och jag troligtvis var i ett annat förhållande om jag kommer ihåg rätt. Åren gick, den blonda lillasystern blev den snyggaste jag visste, oanade händelser utspelade sig och helt plötsligt så firade jag midsommar i Larssons sommarstuga tillsammans med Niklas för några månader sedan. I onsdags fick jag även fira en liten del av julafton med honom och därmed kan jag dö något lyckligare när den dagen kommer. Tror även att jag behåller Jenny trots att hon hjälpt mig klara av ett av mina delmål, hon hjälper och sporrar mig att klara mina andra mål i livet också (bli snäll, åka världscup, sluta bränna fast gröt i kastrullen).

Efter en snabb jullunch hemma hos Larssons körde jag hem till Barkargatan i Älvsbyn där traditionellt julfirande med min lilla släkt väntade. Efter att syrran och Mange dragit vidare var vi bara sex personer kvar, jag, mamma, pappa, morfar, farfar och min morbror. Fick många fina julklappar, den mest välbehövliga var nog vägskatten som mamma och pappa betalade åt mig! Verkligen kul att vara bilägare.

Ikväll har min syster och min svåger inflyttningsfest. Det lokala hotellet är även öppet en gång per år och det är på annandagen då alla hemvändare och lokala bybor ska ut på krogen. Kanske beger man sig dit en sväng också. Har varit fri från alkohol i snart fyra månader och det blir nog ett lugnt besök för egen del om det skulle ske. En öl kanske man behöver iallafall om man ska stå ut med det återkommande temat som sker varje gång jag går ut i Älvsbyn. Nu är jag ju ingen Marcus Hellner precis men jag är väl en av få från orten som elitsatsar på en sport. Oddsen att någon lokal älvsbybo som jag kanske gick parallellklass med under högstadie/gymnasie-tiden kommer fram och säger något av följande citat, gärna sluddrande och med visst salivstänk, är tämligen låga:

”du e så jääävla blaaa på att åka schidor”

”du, du tränar mycke va”

”åker du skidor varje da? vilar du aldrig?”

”få ja känna på dina triceps, jävlaaa vilka triceps du ha”

Alltså jag lovar att jag nästan kan sätta mig in i tjejers situation på krogen där de blir utsatta för det mesta. Jag får ofta uppleva samma sak från killar jag knappt känner som efter några öl måste klämma på den lokala skidåkarens triceps och bröstmuskler. Inte fel med lite uppmärksamhet men lite skumt blir det när folk som man aldrig samtalat med ska bedöma hårdheten i mina överarmar.

Till helgen går Sävast jultempo av stapeln, jag vann båda loppen ifjol men tänker inte försvara segern.det Det är två väldigt udda distanser som arrangörerna bjuder oss seniorer på: 3 km prolog och 6 km masstart. Det är egentligen två olika tävlingar då resultaten inte räknas samman. Hur som helst, tävlingen lockar oftast få seniorer och det är väl inte så konstigt, vem orkar spendera en hel dag där för att få tävla 9 km?