30 km dubbeljakt Falun

Hej!

Kom hem inatt efter en lång resa hem från Falun. Planen är att packa ihop mina tillhörigheter idag och sedan rulla ned till Östersund imorgon där jag ämnar stanna för en lång tid framöver.

Loppet igår:

Hade en riktigt positiv inställning inför loppet, speciellt under kvällen innan då jag kände på mig att det skulle kunna bli livets lopp. Under lördagen snöade det riktigt mycket och på den officiella träningen kvällen innan loppet så var det riktigt löst och pistmaskinerna jobbade för fullt med att packa den nya snön som vräkte ner. Det skulle alltså inte bli något snabbt före under tävlingen, det var ett som var säkert. Jag var nöjd med det och hoppades att det skulle bli ett riktigt tungt före som gynnade lätta åkare med stora lungor.

Vi åkte klassiskt fyra varv på en 3.75 km slinga och skate på en något lättare slinga som mätte 2.5 km, 6 varv på den.

Det var över 200 anmälda till loppet men endast 150 fick starta, det skulle helt enkelt inte få plats med fler åkare då skateslingan endast var 2.5 km lång.

När starten gick var det väl rätt så hetsigt, jag hade rätt spårval och lyckades hamna i dåliga led hela tiden, kändes som att jag endast tog ytterkurvor under första varvet. Någon gång början på andra varvet lyckades jag hitta ett eget spår och avancera långt upp i fältet. Farten var väl relativt hög hela tiden och jag hittade aldrig flytet i åkningen under de första två varven. När fältet väl sprack upp och jag la mig i rygg på Åsarna IK:s M. Ruus så började jag kunna sänka andningen och försöka åka avslappnat.

Under varv 3-4 på klassiska hade jag en bra känsla även om mördarbacken var saaaatans jobbig.

När vi bytte till skate så kände jag mig genast mycket bättre, hade ett lugnt och metodiskt byte och avancerade 5 placeringar ut ur stadion och fortsatte i samma anda i ca. 1 km innan verkligheten kom ikapp mig och jag fick återigen känna mig mänsklig. Låg i en klunga som varierade i storlek, någon åkare tappade, någon gick ikapp och ibland åkte vi ikapp stumma norrmän. Mellan 15-25 km under loppet hade jag väl min bästa känsla, kände att jag kunde gå lite fortare om det skulle behövas.

De sista 5 km var nog de jobbigaste jag någonsin åkt, pappa ropade att jag hade chans att bli 4:e svensk samtidigt som benen var trötta och mina triceps hade tendens till kramp. Tekniken försvann helt och jag tog mig fram enbart med råstyrka och vilja. Samtidigt såg jag hur Micke Norberg jagade frenetiskt bakom. Med ca 4 km kvar fick jag släppa min klunga men hade hyfsad fart ändå. Det kändes stundtals lockande att lägga sig i rygg på åkare som man varvade. Ut på sista 2.5 km kom jag ikapp Modin som såg ut att ha haft bättre stunder. Gick om och la in en fartökning, fick en liten lucka som han gled ikapp och sedan la han in en motattack. Hängde väl i så gott jag kunde men på stadion hade jag bränt mina sista % av ork som fanns kvar. Gled i mål som 37:a och 6:e svensk, 3:e U23-åkare efter de båda Åsarna-maskinerna Burman och Lageson.

Är nöjd med tävlingen och min insats. Åkte enbart på ren urkraft och vilja. Har aldrig någonsin varit så trött när jag gått i mål, troligtvis för att jag pressade mig själv att åka fortare än vad jag borde ha kunnat göra. Varje drickalangning var så förbannat jobbig för jag ville helst hyperventilera men istället var jag tvungen att dricka sportdryck. Ville grina av utmattning i mål och ville aldrig mer stå på skidor igen. Idag har jag väl en sundare inställning men fyfan vad jobbigt det var igår.

Resultat

Tar med mig två bra resultat i helgen som resulterade i en 9:e plats och en 6:e plats i svenska Intersport Cup. Fredagens lopp får 7/10 i betyg och gårdagens lopp 8/10.