Återhämtningsvecka

Hej!

Min lugna träningsvecka rullar på i ett makligt tempo. Försöker njuta av ”ledigheten” som man bjuds på. Mycket Netflix blir det.

I tisdags fick jag äntligen rulla ut på rullskidbanan igen. Lycklig stund. Två timmar flög iväg väldigt fort. På eftermiddagen gymmade jag samtidigt som skidskyttelandslaget. Roligt gäng de där grabbarna.

Igår körde jag ett intervallpass med Daniel Gustavsson på den nya slingan på rullskidbanan. Jag syndade och åkte med marwe-skidor (i Östersund är det Marwe 6:or som gäller), någonting jag gjort för en sista gång. Hädanefter blir det Elpex och framförallt aluminium-stommar. Nåväl, Danne var stark, jag fick slita. 4 x 10 minuter körde vi. Den nya slingan är fin iallafall! Enligt Oskar Kardin är det 64 höjdmeter från botten av slingan till toppen av Björnberget, inte illa.

På eftermiddagen körde jag ett distanspass med halva Team Skididrott, återigen Danne G samt Bettan H. Rullade runt på rullskidbanan i 90 minuter. Fan vad jag älskar den. Vill aldrig köra ett pass utanför rullskidbanan igen.

Riktigt sugen på en ny hjälm för rullskidåkning. Som vanligt måste jag göra en grundlig undersökning av marknaden, läsa recensioner och omdömen, väga faktorer som vikt och ventilation. Nu har jag dock hittat den ultimata hjälmen, Specialized S-Works Prevail. Sjukt snygg. Lustigt nog hade min danska lagkamrat i Alaska, Lasse, samma modell under alla rullskidpass hösten 2012 utan att jag la märke till det. Nu är det dags för mig att införskaffa en iallafall. Tyvärr är tillhör den väl en av de absolut dyraste hjälmarna på marknaden (som inte är en tempohjälm) men om man räknar alla timmar man tillbringar med den varje sommar så blir det inte så dyr timpeng.

Nu gäller det bara att välja färg…

Nja, det blir nog minst två hjälmar.