Skid-SM 2016, stafett

Hej!

Igår, torsdag, var det då dags för ett av de lopp jag sett mest fram emot inför denna säsong, SM-stafetten. Först och främst gällde det ju att bli uttagen i laget, vi är ju fem herrar och turats om att slå varandra under vintern. Jag har väl haft en stigande form senaste månaden så det var skönt att höra efter onsdagens lopp att jag skulle få representera klubben på första sträckan. Tillsammans skulle jag bilda Piteå Elits lag med Mikael Norberg på den andra sträckan och Jesper Modin på sista.

SM-stafetten är väl enda gången under året som vi skidåkare verkligen får tävla som ett lag (förutom sprint-stafetten under andra halvan av SM). Finland har ju även börjat med stafetter under sina cuptävlingar och det är någonting jag hoppas att Sverige tar efter.

Nåväl, min uppgift var att ge Micke bästa möjliga utgångsläge så han så småningom skulle få chansen att mata på i sin egen takt som den maskin han är. Många av de bästa åkarna tillhör mindre klubbar med mindre chans att hamna bland de högre placeringarna efter de tre avverkade sträckorna. Att Marcus Hellner skulle sätta fart visste man och att det nog skulle dröja till andra varvet då han hade startnummer 30 (förra årets placering i stafett), långt bak i startleden.

Jag fick en bra start och hamnade ganska direkt bakom Burman som 2:a. Jag drog även en del under första varvet, det var skönt att ligga långt fram, slippa stimmet längre bak och vänta in den förväntade attacken från Gällivare. Sen att vi hade en jävla fart under skidorna gjorde att jag ofta plockade mycket placeringar utför och ibland fick bromsa in när vi gick in i uppförsbackarna.

Första svängen uppför slalombacken. Foto: Team Tricepz
Första svängen uppför slalombacken. Foto: Team Tricepz
Ut på något varv, första? Foto: Längd.se
Ut på något varv, första? Foto: Längd.se
Foto: längd.se
Foto: längd.se

Ut på andra varvet trissades farten upp i knappt ett varv innan det lugnades ned igen. Ut på sista gasades det på igen och då började det spricka upp. Jag kämpade mot mjölksyran upp mot betongviadukten men lyckades växla 10.8 sekunder bakom Marcus Hellner, Gällivare, och Björn Sandström, Täfteå IK (som imponerade stort!). Lite besviken just efter målgång att det ”bara” blev en 9:e bästa åktid men hade inte den sista växeln att kriga om placeringar i slutet. Sen ville jag väl inte riskera fall eller brutna stavar p.g.a. korkade beslut under påverkan av mjölksyra, då hade Micke kunnat få ett betydligt sämre utgångsläge. Vi var ett gäng på 10 lag inom 15 sekunder som växlade, lite förvånande att det inte spreds ut mer.

Sista gången? Foto: Tricepz
Sista gången? Foto: Tricepz

fb_img_1453995571105.jpg

Micke gjorde en riktigt stabil sträcka som förväntat tillsammans med Rickardsson och Simon Andersson. Den trion spräckte fältet och bäddade för medaljer till sina respektive klubbar. Jens Andersson krigade närmast då han så småningom växlade 18 sekunder bakom tättrion.

Mike the Machine
Mike the Machine

När Micke skickade ut Jesper med Falun-Borlänge och Hudiksvall kändes medaljen ganska trygg, det var en bit ned till lagen som skulle kunna utmana på allvar (Jacob Engström, Kalix, letar efter sin forna storform).

fb_img_1454080865886.jpg
Micke växlar över till Jesper. Foto: längd.se (?)

Hudiksvall, Falun-Borlänge och Piteå Elit verkade hålla en jämnhård fart då lagen bakom inte plockade in. Jesper försökte lägga in ett ryck i den längsta backen på sista varvet men lyckades inte skaka av sig den formstarke Lindblad eller Falun-Borlänges Anton Hedlund. Lindblad avgjorde upp mot sista platån och på upploppet fick Jesper även se sig passerad av en riktigt kvick Hedlund. Både jag och Micke var ändå glada att Jesper provade, hade han väntat till upploppet hade nog utgången kunnat se likadan ut ändå.

Jesper provar i sista långa stigningen. Foto: Team Tricepz
Jesper provar i sista långa stigningen. Foto: Team Tricepz

fb_img_1453995621186.jpg

Har sett sändningen så här i efterhand och det är riktigt kul att till och med våra svenska kommentatorer märker vilka superskidor våra vallare fick till. Under denna säsong så kan jag nog inte påstå att jag märkt att jag haft sämre skidor än någon annan men gårdagen sticker så klart ut!

Kul att de fick uppmärksammas i denna krönika (bra skrivet förutom att hela dam- och herrlaget nämns förutom jag men man är väl van).

Sammanfattningsvis: sjukt kul med medalj! Jag hade blivit väldigt besviken om vi blivit utan, jag trodde verkligen på oss idag (är det tillåtet att säga så?). Att vi faktiskt fightas om guldet hela vägen in i stadion hade vi däremot inte vågat hoppas på!

Micke och jag just efter att Jesper gått i mål.
Micke och jag just efter att Jesper gått i mål.
Nervös väntan medan Jesper åkte sista sträckan!
Nervös väntan medan Jesper åkte sista sträckan!
Bronslaget! Foto: Jenny Axelsson
Bronslaget! Foto: Jenny Axelsson
Blomsterceremoni
Blomsterceremoni

Imorgon väntar sprint på SM-programmet men inte för mig och Micke! Vi dieselmotorer sparar oss till söndagens 30 km.

Avslutningsvis: Är det någon som har några bilder från gårdagen eller andra tävlingar får gärna maila dem till mig! Bilderna i detta inlägg är tagna från Facebook där kvalitén på bilderna misshandlas till oigenkännlighet, för dåligt! Mail: viktor.brannmark(snabela)hotmail.com alt. kontaktfliken.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.