Östersund Classic, 40 km

Hej!

I söndags åkte jag Östersund Classic, ett nytt långlopp där man åkte på en varvbana kring stadion i Östersund. Jag hade en bra dag och fick släppa klungan för sista gången med ca. 5 km kvar till mål. Riktigt starkt startfält med många stars från Visma Ski Classic och jag slutade 11:a, 56.2 sekunder efter segrande Anton Karlsson.

Jag fick en bra start även om jag stod som 3:e man i mitt led längst till höger. Det fanns tre olika startlinjer innan start: team, elit, och motionär. Det systemet fungerade väl helt okej! Jag är inte med i något långloppsteam men stod först i elitledet när väl starten gick. Just innan start så hade en motionär ställt skidorna framför mig. Han flyttade sig just innan start och ställde sig bakom mig men framför Niklas Henriksson. Jag tror vi hann med att varva honom innan vi gick i mål. Självförtroende saknades inte i alla fall!

Som sagt, hade en bra känsla under hela loppet och det som saknades för att hänga med in i mål är väl fler staktimmar under vintern skulle jag tro. En annan utmaning var att läsa när det händer grejer på riktigt och vilka ryggar man inte ska ligga bakom (de som är på väg att släppa). Flera gånger låg jag bakom någon som släppte och fick jobba ikapp klungan. Som mest hamnade jag 25-30 sekunder bakom men tack vare Bob Impola så kunde vi ansluta igen. Sista gången jag sa tack och hej blev i långa stigningen på sista varvet. Efter det blev det en klunga tillsammans med mig, T. Berdal och Teoder Peterson. Jag och Berdal växeldrog och Teodor släppte med 3 km kvar. Jag låg tvåa in på upploppet och tog hem ”klungspurten. Hade riktigt kul under loppet och är nöjd över att jag höll mig ”till mitt” och det jag själv kunde påverka.

Skidorna fungerade helt okej, inte bättre eller sämre än majoriteten i klungan. Körde på ett skatepar och vallade med Rex HF21, Toko röd pulver samt Toko röd HelX. 

Jag använde mig inte av någon drickalangning och äger inget långloppsbälte med vätskebehållare och isolerad slang. Anton Karlsson hade tipsat mig innan om att man kan ha en vanlig vätskeblåsa som man har i vätskeryggsäckar och stoppa den i thermobältet. Jag testade det på två pass under veckan där jag lät delar av slangen hänga utanför mina kläder i -7 och drickan frös inte. Under loppet hade jag en delad dräkt och drog slangen innanför underställströjan och under pulsbältet. Fungerade överraskande bra under loppet även om jag någon gång fick gräva lite extra innanför tröjan för att hitta munstycket. Vid ett tillfälle lossnade munstycket så jag fick åka med ”gummiploppen” i munnen under några minuter innan jag kunde trycka tillbaka den. Totalt drack jag cirka 0.7 liter sportdryck (U Sport) och drack en U Gel (70 gram) efter 23 km. Inga tendenser till kramp eller väggning.

Gav loppet mersmak? Ja, faktiskt! Däremot är jag långt ifrån klar med ”traditionell skidåkning” och nu laddar jag inför skandinaviska cupen i Piteå (6-8 januari)!

Siffror från loppet:

Distans: 40.11 km

Medelfart: 23.3 km/h

Färdtid: 1:43:09 h

Medelpuls: 175 (88%)

Maxpuls: 192 (96.5%)

Höjdstigning: 576 m

Skidtestning dagen innan tillsammans med Niklas. Riktigt krispigt trots endast -10 grader.
Vallning i universitets vallabod kvällen innan
Niklas och hans hund Smilla
Tävlingsbanan vi åkte på! Först ett halvt varv (4.5 km, den nedre slingan som syns på bild), sedan fyra helvarv (9.0 km).
Höjdkurva
Pulskurva
… Och resultatlistan (topp 30)!
Mitt vätskesystem.
Två skidåkare som packar för en tre veckor lång vistelse hemifrån… Rimligt.

Igår (måndag) åkte vi norrut och jag kommer stanna här fram till skandinaviska cupen i Piteå 6-8 januari!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s