Villard de Lans och Furtwangen

Hej! Just nu sitter jag på ett SJ snabbtåg på väg från Arlanda till Östersund och än så länge är vi endast 15 minuter sena.

Sedan jag anlände till Villard de Lans förra måndagen har det känts som att tiden rört sig extra fort. Jag har verkligen haft en fantastisk vecka i Frankrike där jag fått träffa vänner jag inte sett på flera år men även lärt känna nya människor, mestadels f.d. längdskidåkare. Trots att jag endast spenderade ett läsår i Anchorage, Alaska, så belönas jag fortfarande med vänner och nya upplevelser. Jag trivdes väldigt bra i USA men var tvungen att följa mitt kall och drömmen om att bli en av världens bästa längdskidåkare. Fem år senare jagar jag fortfarande lika frenetiskt den drömmen!

Som sagt så bodde vi i ett 10-bädds hus som Marine hade fixat åt oss. De flesta som bodde där var gamla Alaska-skidåkare men det fanns ett undantag i form av George Cartwright som tävlade mot brudgummen Erik som junior i Washington med omnejd. Bröllopet ägde rum under lördagen och själva vigseln hölls i kyrkan i centrum av Villard de Lans och startade kl 15.30. Det ryktades om över 300 gäster inne i kyrkan med ca. 50 st från USA. Jag tvivlar inte på de siffrorna om vi säger så. Gatan utanför kyrkan hade stängs av under dessa timmar och det var riktigt mäktigt att stå utanför kyrkan efteråt när Marine och Erik vandrade under ett tjugotal Rossignolskidor (Marines pappa jobbar för Rossignol och Erik tävlar sjävklart på det märket). Efter kyrkan så hade de en mottagning ca. 10 min gång därifrån där det bjöds på drinkar och mingel innan bilarna började rulla mot middags- och festlokalen 15 km utanför Villard. Där väntade mer mingel och förrätter innan middagen dukades fram kl 23.30 (!), fransmän alltså. Tror vi åt efterrätt kl 01.30. Vid själva mottagningen och middagen medverkade drygt 200 personer. Det blev en lång natt och morgon för de allra flesta.

Jag, Lukas och Anna Berecz (alpinist från Ungern som tävlade för UAA) valde att stanna ytterligare en dag i Villard, dels för att hela söndagen bara var att riva ut från kalendern (mer eller mindre) samt att vi ville få ett sista löppass i bergen ovanför under måndagen. Efter det sista löppasset rullade vi mot Tyskland och släppte av Anna i Basel innan vi anlände till Furtwangen. Under tisdagen tränade jag och Lukas två pass och idag, onsdag, reser jag hem till Östersund efter 2.5 veckor hemifrån.

Här kommer massvis av bilder som får sammanfatta veckan:

Huset vi bodde i. Vi grillade och åt ute varje kväll måndag till fredag! Livskvalitet om något.
Fjärde juli vilket innebär USA:s självständighetsdag firades självklart med hamburgare.
Matchen mellan Frankrike och Uruguay såg vi på en restaurang/bar i centrala Villard. Närmast i bild syns Martin Kapso från Slovakien. Martin tävlade säsongen 2010/2011 för Alaska Anchorage.
Lukas Ebner, Adam Verrier och Lasse Moelgaard. Adam har varit volontärcoach i ett tiotal år för UAA vid sidan av sitt jobb som mäklare.
Ca. 30 minuter efter bilden togs så var vi med om en rejäl incident. Jag och Adam bombade på utför en lång nedförsbacke. Sikten var god och vi cyklade i ca. 60 km/h. Vid nästa kurva så låg det helt plötsligt ett ca. 3 cm tjockt täcke med sand och grus på vägen vilket Adam blev den första som fick stifta bekantskap med. I några tiondelar såg det ut som att han skulle rädda upp situationen men tyvärr gick han ned i backen rätt hårt. Jag klarade mig precis men önskar att jag sluppit se kraschen. Som tur var gick det ändå bra med tanke på farten och kombinationen människokropp/asfalt. Adam skrapade upp ena benet men insisterade på att cykla hem vilket vi gjorde. Hans S-Works med Di2 klarade sig med enbart några skrapmärken på växelskiftaren och ena växel/bromsreglaget. På min hastighetsprofil ovanför syns kraschen då vi går från 58 km/h till 0 på några sekunder.
15 min efter kraschen, Adam vid gott mod!
Sista cykelpasset. Jag, Lukas och Peter Kling cyklade ned till Grenoble och vände. 1000 höjdmeter ner, 1000 höjdmeter upp.
Bröllopsdagen! Marine och Erik på väg ut från kyrkan.
Marine mitt i folkhavet.
Brudparet. Erik är utrustad med de nya Oakley Frogskins Lite (ifall någon undrar..). Bra val av kvinna och glasögon Erik!
Jag och George Cartwright.
Marine och Karina Smith. Karina kommer från Norge och gjorde sitt sista år i Alaska när jag var där.
Bakisbuffé dagen efter.
Bilresa genom Genevé. Gissar att husen på andra sidan inte är gratis.
Rullskidbanan i Furtwangen! Jag körde 60 min klassiskt tröskel (17 min, 17 min, 17 min, 9 min). Kändes riktigt bra. Lukas som slutade sin satsning 2015 gjorde sitt första rullskidpass längre än 90 min sedan dess.
Lukas och jag.

Väl medveten om att han varit i bättre rullskidform.
Rullskidbanan. Lagom kupering och fräsch asfalt.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.