La Sgambeda imorgon

Hej!

Slänger in ett kort inlägg innan jag ska till skidstadion här i Livigno för att testa mina skatepar men också hjälpa Team Ramudden inför deras prolog i Visma Ski Classics idag.

Tränat på rätt bra sedan jag kom hit, Jenny tycker jag tränar för mycket. Vi märker väl imorgon säger jag.

Imorgon är det alltså dags, 30 km skate masstart! Eller egentligen är det 28 km, vi kommer åka originalbanan förutom sista ängen som är på andra sidan stadion, det är för lite snö för det. Visma Ski Classics går ju av stapeln här fredag (15 km) och söndag (30 km) men de kommer förhålla sig till en varvbana under båda dagarna.

Jag har inget långloppsbälte med slang och vågar inte förlita mig på vätskekontrollerna från arrangörerna. Istället kommer jag trycka in en vätskeblåsa från en vätskeryggsäck i mitt vätskebälte och dra slangen innanför kläderna och pulsbälte. Det fungerade väldigt bra när jag körde Östersund Classic den 17:e december ifjol.

Lasse Moelgaard Nielsen påminde mig på Instagram igår att senast jag åkte ett 30 km-lopp på höghöjd var i Soldier Hollow 2013. Det var amerikanska mästerskapen. Då ledde jag efter två kilometer, tokväggade efter 6 km och sista varvet sprang coach Andrew ifrån mig när han skulle langa vätska. Inlägget från den tävlingen kan vara det bästa jag någonsin skrivet, åtminstone den bästa racerapporten. Läsvärt! Kan även tillägga att jag inte hade något som helst fäste därför att jag själv vallat skidorna. Jag var en bortskämd svensk skidåkare där pappa ständigt tävlingsvallat mina skidor. Jag var för stolt för att fråga mina lagkamrater om råd. Minns att jag bara la fäste på den kortaste zonen på skidorna d.v.s. ”vallafickan”. Starkt att ändå få fast dem under uppvärmningen… Här finns den fanstastiska racerapporten från januari 2013:

https://viktorbrannmark.com/2013/01/07/us-nationals-6-km-race-24-km-nedvarmning/

Satan vad dum i huvudet man var på den tiden! Tur att man har lärt sig saker genom åren, hur kroppen fungerar och var jag mentalt måste vara innan start för att maximera prestationen. Saknar det ändå, får bli några fler sådana ”fuck this, no regrets”-lopp i vinter! Saknar även sättet jag generellt kunde skriva på då, känns som läsare var mindre lättkränkta på den tiden. Ska försöka gå tillbaka till det så man kan vara sig själv på bloggen också.

Bilder från veckan:

Försök till selfie.
Hyfsat ändå.
Jodå
Gym på hotellet där Oskar Kardin bor. Deras tyngsta hantlar var bara 35 kg..
Gäsp
Det funkar
Skidstadion imorse, snart dags för Visma-prologen!
Stadion
Kästle-skidor, ingen vanlig syn hemma i skandinavien. Antar att Peltonen är motsvarigheten här nere.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.