Skandinavisk Cup Vuokatti

Tja!

Till finska Vuokatti hade klubben fyra representanter: jag, Johan Häggström, Jennie Öberg och Emma Ribom. Björn Sandström var där och tävlade för landslaget. Vallning och övrig service sköttes av Karl Edenroth tillsammans med hans pappa Björn. Klubben samarbetade även med Sollefteås Fredrik Andersson och hans pappa P-O. Ett stabilt gäng med andra ord!

Tävlingsprogrammet såg ut som följande:

Fredag: skatesprint

Lördag: 10/15 km klassiskt

Söndag: 20/30 km skate

Prognosen för helgen var till en början riktigt kall och speciellt distansloppen såg ut att återigen kunna bli gränsfall, 15 km klassiskt i Östersund tre veckor tidigare blev ju tyvärr inställt. Jag var extra orolig att 30 km skulle försvinna ur programmet då det skett några tidigare säsonger, i januari 2016 i Östersund var det för kallt och distansen kortades till 15 km, i januari 2017 i Lahti var det också för kallt. Som tur var så blev det perfekta vintertemperaturer under helgen och tävlingarna kunde genomföras.

Temperatur mellan Kajaani och Vuokatti under torsdagen. Karl kör, jag fotar.

Distansbanorna gick på en 3.75 km-slinga för oss herrar, rätt så tuff med många backar och ändå få partier i fartställning då utförslöporna innehöll kurvor och lagom till de senare startfälten även en hel del snövallar.

Jag agerade stavlangare under fredagen och fick se flera fina prestationer, både från klubbkamraterna och övriga svenskar. Jag hade även lånat med mig svärfars systemkamera och experimenterade med inställningarna på denna, har tänkt försöka mig på att bemästra fotografering. Har en ny Sony A6300 som väntar på mig hemma i Östersund som jag tänker använda mig av framöver.

Under lördagen var det då dags för mig att tävla. Skidtestningen gick fort och vallarna hade hittat rätt så det underlättade! När väl starten gick kände jag att det inte gick så fort som jag önskade denna dag, kändes som att jag körde med en handbroms i. Krigade det jag hade i alla fall och är nöjd med min prestation. Slutade 64, betydligt sämre än jag siktat på. Suck.

Blev diskad 2015 i Finland då jag tjuvskejtade samtidigt som jag fick ögonkontakt med TD:n. Lahti 2017 blev jag diskad efter att ha haft två regelbrott i stakfri zon, ett spårbyte (där jag stakade ett stavtag) samt stakning frånskjut i slutet av samma zon nästa varv. Men, i lördags klarade jag mig för första gången i Finland! Inte ens ett gult kort eller muntlig varning kom jag hem med!

Natten mot söndag hade jag en riktig helvetesnatt då hjärnan vägrade somna, uppskattningsvis fick jag tre timmar sömn. Ingenting jag fokuserade på när jag väl vaknat på morgonen utan då var det prestation på kommande race som gällde. När väl starten gått kände jag liksom under gårdagen att det inte var en bra dag på jobbet. Hade dock bestämt mig att jag skulle ha poäng i den skandinaviska cupen denna dag. Efter en ordentlig krasch på varv… sex (?) efter att ha fastnat i en snövall ned mot stadion så krigade jag länge om plats 30 och lyckades hålla den in i mål. Verkligen inte nöjd med resultat eller känsla denna dag, prestationen däremot är jag riktigt stolt över. Jag krigade det jag hade och tog poäng i cupen.

Förfrös fingret i lördags, hade ett litet hål på handskens ena finger.

Kände dock att någonting var fel i kroppen i helgen och nu sitter jag så klart här i med en förkylning. Är fortfarande kvar i Luleå då min bil är hos 4sign för att få lite dekaler. Åker hem till Östersund i eftermiddag. Hade tänkt tävla FIS-tävlingen i Falun nu på lördag men det blir en DNS på mig.