Hej!
Tänkte att jag skulle skriva en säsongssammanfattning utan att bli allt för långrandig!
Försäsong (maj – november):
Som vanligt flöt träningen på bra under sommar och höst. Jag är sällan sjuk och har väl egentligen aldrig varit skadad. Jag och Jocke (Abrahamsson) hade gjort några förändringar som vi trodde på för att försöka få mig i form två-tre månader tidigare än vad som varit standard för mig de två säsongerna innan. Vi körde ganska jämn träningsbelastning under hela sommaren, en hel del AIII+ och mycket impulser och fartlekar på distanspassen.
Som för de flesta skidåkare varvade jag träningen med rullskidor, löpning, cykel (en gång i veckan) och styrka (två gånger i veckan).
Blev några läger med militärlandslaget men mestadels med klubben. Majoriteten av träningen skedde i Östersund vilket de gjort sedan hösten 2014. Jag tycker att ”Vinterstaden” är väldigt, väldigt bra för träning under hela året. Det jag kan sakna är en längre slalombacke nära stan för skidgångsintervaller, dock kör jag gärna dessa på rullskidbandet på Vintersportcentrum. Rullskidbanan är jag lika förälskad i som när jag flyttade hit, tycker inte det finns någon motsvarighet till den i Sverige.
Träningsläger jag deltog på inför säsongen 2018/2019:
- 27 april – 4 maj, Saxnäs (Piteå Elit)
- 2-5 juni, Piteå (Piteå Elit)
- 25 juni – 1 juli, Boden (militärlandslaget)
- 16-22 juli, Sollefteå (Piteå Elit)
- 15-21 augusti, Sundsvall (Piteå Elit)
- 10-16 september, Vuokatti (Piteå Elit)
- 9-20 oktober, Ramsau (Piteå Elit)
- 5-11 november, Östersund (militärlandslaget)
- 26 november – 6 december, Livigno (eget)
November: Hyfsat nöjd med min säsongsöppning, speciellt då jag rent ut sagt åkt katastrofdåligt där säsongerna innan. Blev 27:a på 10 km skate där det var snortight om placeringarna, slutade 55 sek efter Westberg/Burman och 20 sek till topp 10. På 20 km klassiskt blev jag 20:e man. Stabilt.
Helgen efter var det Volkswagen Cup i Idre. Där hade jag återigen ett godkänt distanslopp på 15 km skate där jag slutade som 11:e man, 1.04 min efter segrande Björn Sandström.
December: Jenny skulle göra långloppsdebut i Visma Ski Classics med sitt långloppsteam Ramudden i Livigno och jag passade på att följa med dem dit. Där passade jag på att köra ”La Sgambeda”, ett skatelopp på 30 km. Slutade tvåa efter Anders Glöersen. Vi var tämligen överlägsna och jag hade en bra känsla i kroppen. Tränade på i Italien under 10 dagar.
Efter detta blev det Skandinavisk Cup i Östersund. Gjorde en okej sprintprolog där jag ej gick vidare. 15 km klassiskt dagen efter blev inställt. På 15 km skate hade jag de sämsta ben jag någonsin upplevt. Antar att jag tränade på väl hårt i Italien ändå.
Uppe i Norrbotten över jul vann jag nyårsknallen i Boden (9 km skate masstart) i spurtduell mot Johan Häggström och Marcus Fredriksson. Vi körde även två träningstävlingar med klubben, 12 km klassiskt och skatesprint där jag även presterade bra. Rätt meriterande så här i efterhand!
Januari: Skandinavisk Cup i Vuokatti väntade direkt efter nyår. Gjorde ett riktigt mediokert 15 km klassiskt-lopp följt av ett okej 30 km skate-lopp som resulterade i poäng. Kändes som att formen var på gång innan denna helg, lär dock ha haft nåt skit i kroppen för på kvällen efter masstarten blev jag förkyld. Suck, hejdå formen.
Var endast förkyld i tre dagar och kände mig ändå i hyfsat slag när jag började om med träningen under torsdagen. Bestämde mig för att dra en chansning och köra den nya FIS-tävlingen ”Kopparskidan” på Lugnet i Falun, ville verkligen kvala in till nationella startfältet inför världscupen i Ulricehamn. Det var en dum idé och det kan ha varit säsongen sämsta lopp och känsla. Tror jag slutade 23:a eller nåt sånt. Blev dessutom sjuk igen.
I slutet av januari var det dags för SM. Första två dagarna slet vi herrar med fästet och ingen var särskilt nöjd med sina prestationer under 15 km klassiskt och stafetten. På sprinten slutade jag 8:a och var riktigt nära att avancera till final. På 30 km klassiskt blev det en godkänd 11:e plats.
Februari: Åkte Åsarna Ski Marathon där jag slutade 4:a. Några dagar efteråt vann jag Ås Elljusskidan för tredje året i rad och fick en hederspokal.
Ytterligare några dagar senare var det dags för Volkswagen Cup i Hudiksvall. 15 km skate blev ett okej lopp, slutade 12:a med 5 sek till 8:e. Dagen efter genomfördes 30 km klassiskt masstart som jag vann. Äntligen i form! Nu blir det bara roligt framöver.
Nästa tävlingshelg skulle bli Skandinavisk Cup i Lettland men dagarna innan vaknade jag upp med feber, fruktansvärd tandvärk samt ont i halsen. Kanoners! Blev en vecka utan träning.
Mars: Blev ett långt och tråkigt tävlingsuppehåll efter Hudiksvall. Nästa tävlingshelg blev Volkswagen Cup i Kalix där vi skulle köra en minitour. I sprinten gjorde jag ett bra kval, blev stängd på upploppet i kvartsfinalen och missade semifinal som första man. På 10 km klassiskt slutade jag 9:a efter att ha öppnat väl så hårt. På jaktstarten under sista dagen hade jag 6:e bästa tid och slutade 7:a i mål.
Därefter väntade Volkswagen Tour i Gällivare som skulle innehålla staksprint, 50 km skate med SM-status samt en final climb uppför Dundret. SM-femmilen blev riktigt bra där jag missade fjärdeplatsen med 5 sekunder. Riktigt stark laginsats med lagguld och individuella medaljer till Johan och Björn. På klättringen dagen efter blev jag 5:a.
April: Årefjällsloppet inledde april och där slutade jag 8:a. Veckan efter det var det dags för Bruksvallarna och de sista tävlingarna för säsongen. Jag åkte SM-teamsprinten med Johan och där lyckades vi ta bronset. Två dagar senare var det dags för Fjälltopploppet, en FIS-tävling som mäter 35 km över två fjäll. Slutade 6:a, drygt 6 sekunder efter min klubbkamrat Johan som vann.
Sammanfattning: En okej säsong som hade kunnat bli riktigt bra. Ganska seg inledning men inte katastrofdålig får ses som ett plus. Tror att jag verkligen var på gång efter nyår men tyvärr fick jag en dubbel uppsättning av förkylning i januari. Var riktigt på G efter Hudiksvall men det följdes av en riktig dödsförkylning som innehöll två dagar med feber. Onödigt och någonting jag inte är van vid.
Upplever ändå att jag höjt min kapacitet ytterligare denna säsong. Har även kryddat min åkning med högre maxfart då jag vunnit de flesta spurter jag varit inblandad i under denna säsong. Missade målen med världscuppoäng och individuell SM-medalj.
Nu är jag väldigt motiverad att fortsätta jobbet inför nästa säsong! Imorgon, onsdag, blir det sponsordagar i Piteå innan vi på fredag drar till Saxnäs på det årliga träningslägret där. Förutom att träna väldigt mycket kommer vi ha utvärderingar, både individuellt och med klubben. Ser fram emot det!
Vi hörs! VB
Viktor Brännmark 