Världscup Falun – 15 km skate masstart

Hallå!

I fredags vid lunch åkte jag ned till Falun tillsammans med ett gäng som också skulle tävla 10/15 km skate i Falun på söndagen. Lördag förmiddag tränade jag på den korta slinga som var öppen då sprintbanan var stängd innan tävlingarna. Körde lite tävlingsförberedande intervaller med två kortare trösklar samt en lite längre, oplanerad intervall. Såg att Krogh, Krüger och Jenssen körde intervaller så jag passade på att hänga på. Blev ca. 7 minuter i halvhög tröskelfart. Krüger släppte de andra två efter ca. 5 minuter men jag vågade inte stöta ikapp tyvärr. Formen kändes bra i alla fall och man började få lite hybris inför nästa dag. På eftermiddagen när sprinttävlingarna var slut testade vi skidor inför morgondagens drabbning. Jag träffade på killarna från Rossignol och tiggde till mig ett par white base-skidor som jag skulle få testa under söndagsmorgonen.

Skidstadion på Lugnet, prologen för damerna har just startat.

Under söndagsmorgonen på väg upp till stadion ca. 90 minuter innan start kände jag hur pulsen steg ordentligt. Kollade på min Garmin som mätte handledspulsen och den visade att jag var på god väg upp i 150 slag/minut. Försökte tänka på annat och kunde ganska fort lugna ned mig. Testade skidor tillsammans med Martin och valde ett par S2:or med svart belag. Lämnade in skidorna till min vallare för dagen, Torbjörn Bergman, och värmde sedan upp enligt vanlig procedur. För första gången denna helg så fick vi åka hela 2.5 km-slingan. Slingan är inte den mest kuperade men blir ändå rätt jobbig då man måste arbeta länge ut ur stadion och vilan i utförslöporna inne i sprintbanan är ganska obefintlig. Sex varv på den banan tar ändå ut sin rätt. Körde som sagt min vanliga uppvärmning innan jag började röra mig mot startområdet dit skidorna skulle levereras.

Vid inmarschen till spåren med några minuter kvar längtade jag verkligen till startskottet skulle gå. Jag hade helt okej ranking med startnummer 37 så fick stå ungefär i mitten av startfältet. När startskottet gick fick jag en bra start och letade mig ut på vänstersidan. Klättrade fort några placeringar och gissar att jag låg kring plats 25. Vid första utförsbacken så ramlar Andrew Young några placeringar framför mig och jag tvingas bromsa in en del. Tappar några placeringar och vid första varvningen låg jag på placering 30. Farten var konstant hög och jag såg hur klungan splittrades framför mig redan efter tre kilometer.

Lyckades precis undvika denna hög av britter, fransmän och en och annan åkare från Andorra (jag syns i bakgrunden).

Jag märkte att jag hade en okej dag och kunde pressa kroppen hårt även om det där extra inte fanns där. Slet hårt under varv tre, fyra och fem och funderade ibland om det verkligen var värt det. Blev aldrig bekväm dock då jag såg att jag hade topp 30 bara några sekunder framför mig. Helt ärligt minns jag inte så jättemycket från loppet och har svårt att särskilja varven. Ut på sista varvet såg jag att min lagkamrat Björn fanns inom räckhåll och jag låste siktet på honom, slår man honom kan man vara nöjd! Slet för att gå ikapp men lyckades inne i andra backen på sprintbanan och kunde gå om på upploppet. Slutade 37:a, +2.01 min efter segrande Bolshunov och 16 sekunder från topp 30.

Målet med dagen var självklart att vinna. Om jag inte skulle lyckas med det så ville jag i alla fall komma topp 30. Tyvärr lyckades inte det men är inte alltför besviken. Hade ingen superdag och skulle nog ha valt ett annat par skidor som lämpade sig bättre för de lösa och blöta förhållanden som rådde där ute. Trodde jag var närmare tre minuter efter och kring 45:e plats så blev nästan lite glatt överraskad i målfållan. Inte alltför dåligt av reserven ändå.

Det är dessa tävlingar jag tränar för, tyckte verkligen det var enormt jävla kul att vara där och få tävla. Klyschigt ord men att få köra världscup gav verkligen mersmak. Nästa gång vill jag verkligen ha några WC-pinnar med mig hem.