Hej!
Igår, söndag, avslutades träningsåret 2019/2020. Vissa räknar träningsåret fr.o.m. första maj medan jag som gick i Älvsbyn räknar fr.o.m. vecka 17. En smaksak det där och det blir ju 365 dagar hur man än gör.
Jag är nöjd med det arbete jag lagt ned i träningsväg under det senaste året. I vanlig ordning har jag haft få sjukdagar (7 st totalt) och jag har inte varit hämmad av skador. Det som stuckit ut extra mycket är att jag verkligen försökt att hålla extremt hög nivå på de tuffa intervallpass jag genomfört. Målet har varit att utmana mig själv och att ständigt försöka förbättra någonting under varje pass. Då jag kört väldigt mycket på rullskidband och löpband har jag kunnat kontrollera alla parametrar och haft en standardisering som jag inte kunnat uppnå utomhus. Även om jag försökt öka farten under tröskelpassen så är det just under de extra hårda intervallerna som jag ökat insatsen. Inför varje pass så har jag försökt ökat antingen i lutning eller hastighet på bandet. Jag har ett dokument på datorn med alla intervallpass från de senaste fyra åren så det finns alltid något gammalt intervallpass som går att slå tidsmässigt.
I vanlig ordning har jag varit väldigt ”fyrkantig” och vägrat avsluta pass när det stått t.ex. 2:57:30, ska jag ha tre timmar så ska jag ha det och det innebär att jag förlänger passet runt kvarteret. Ger det någonting extra? Kanske inte men för mig känns det bra. Någonting som driver mig i min träning är att göra allting så bra som möjligt och då känns det skönt i hjärtat när klockan visar 3:00:00. Vidare så avskyr jag verkligen (verkligen!) när pulsen faller under 55% av maxpuls på mina distanspass och försöker därför trycka på utför när jag löper eller kör rullskidor/längdskidor. Jag har även svårt att vara still vid de ”obligatoriska” drickapauserna var 30:e minut och om jag själv får välja så sker dessa i rörelse och helst i utförsbackar. Skulle jag (gud förbjude) stå still en längre stund så pausas klockan direkt. Ja, jag är störd men alla dessa faktorer ger även en skön känsla av att alla timmar och minutar jag tränat senaste året är av högsta kvalité.
Timmarna då? Ja, det blev strax över 850 timmar (855:11 h). Begränsningen för att gå ännu högre i träningsmängd ligger i de väldigt hårda AIII+passen som genomförs under sommaren och hösten. Dessutom drog vi ned träningsmängden rejält under sista perioden innan tävlingspremiären för att ha fart i kroppen redan i november/december (vilket vi lyckades med).
Jag har tränat bra den sista perioden på träningsåret och vill inte bli alltför slapp nu i vår, d.v.s. jag vill undvika den där känslan i mitten av maj när man börjar träna och känner sig vårfet och har pingislungor. T.ex. så vill jag känna under löppassen att jag har ett bra löpsteg och inte borrar ned hälen i asfalten i 6.30 min/km fart. Känns dumt att ge bort flera veckor på att komma igång igen så under kommande barmarkssäsong vill jag fortsätta där jag lämnade av i oktober. Visst, jag kanske inte kan kräva av mig själv att slå tiderna från 10 x 2 minuter på B-bandet som jag satte i höstas men jag lär fan prova tills jag lyckas och sedan fortsätta öka!
Vill även utveckla min löpning i sommar och hoppas kunna gå under 32 minuter på 10 km (sprang på 32:18 som bäst i höstas).
Bilder från träningsåret som varit:
Viktor Brännmark 