Blogg

Leverans av sambo, dags för Torsby!

Hallå!

Sedan Volkswagen Cup i Östersund har jag provat att träna extremt lite, hoppas det kan vara rätt väg framåt från där jag befunnit mig. Den gångna helgen var tävlingsfri för min del och under lördagsmorgonen blev livet genast betydligt ljusare hemma i tv-soffan på Strandgatan där La Diagonela visades på tv:n. Min sambo Jenny som tävlar för Team Ramudden gjorde en sinnessjukt stark prestation genom att gå ifrån klungan halvvägs och sedan köra solo och vinna med nästan fyra minuter! Jag har känt på mig att hon kan vinna i vinter men jag var inte förberedd att den skulle komma redan nu och inte med en sådan uppvisning i styrka och uthållighet. Riktigt kul och inspirerande och min relation till skidåkningen är betydligt bättre nu än den var efter förra tävlingshelgen i Östersund.

Epic win!

Sedan igår är jag på plats i Torsby där det väntar en ny helg med Volkswagen Cup. Klassisk sprint och 15 km klassiskt står på schemat. Har väldigt fina minnen härifrån, sist jag tävlade här var snart fem år sedan då jag lyckades kvala mig vidare från prolog för första gången på två år och vann hela tävlingen. 15 km skate dagen därpå var ingen höjdare men det spelade ingen roll. Nu är vi alltså här igen, ett litet gäng från klubben denna gång med bara jag och Mia Eriksson som tävlar och Karl Edenroth och Emil Linell som vallare. Resten av klubben är antingen i finska Lahti för världscup eller laddar batterierna för kommande fighter.

Imorgon verkar det bli riktigt klisterföre och det uppskattas alltid. Loppen går att följa på sportbladet och jag tror även de sänder prologen som startar kl 9.00 imorgon bitti.

Ser fram emot att få tävla och jag ska ge allt jag har under lördag och söndag.

Volkswagen Cup Östersund

Hej!

Inte den start jag hade planerat på denna säsong. Helgen som var hade vi Volkswagen Cup-tävlingar i Östersund. Såg verkligen fram emot denna helg men tyvärr präglades den av dumma misstag. På fredagens 30 km tog jag beslut 2 min innan start att köra helt utan underställ. Brukar fungera bra men nu var det -8, blåste en del samt att överdelen på vår nya tunna dräkt bara är gjord i nät. Började frysa i utförsbackarna efter 10 km och vid 20 km kände jag mig helt borta i huvudet, blodet behövdes väl på andra ställen. Väl i mig kunde jag inte sluta skaka och mådde skit. Att man inte ens har lärt sig att klä sig rätt ännu. Skyller inte på det men det var väl inte helt optimalt. Slutade som 14:e man, +1,58 min efter.

Under lördagens klassiska sprint så var jag på väg mot en bra prolog men vid 180-gradersvändningen uppe vid Arctura-kurvan korsade jag skidorna och kraschade. Krånglade med att försöka ta mig upp och sekunderna rann iväg. Gick i mål 11 sekunder efter prologvinnaren och hade tre sekunder till avancemang.

Revanschen skulle komma under söndagens 15 km skate planerade jag. Testade skidor under lördagskvällen, tyvärr snöade det mer än jag trott under söndagen och i slutändan valde jag en alldeles för grov slip. Inget katastroflopp egentligen, det var tätt om placeringarna men jag hade behövt ett bra resultat. Slutade 21:a, +1,30 min efter.

Älskar den här sporten men ibland tar den så mycket mer än den ger. Nåväl, jag ger mig fan inte. Nästa blir Volkswagen Cup i Torsby. Där väntar klassisk sprint och 15 km klassiskt. Minns jag rätt så har jag aldrig förlorat en sprint eller ens ett heat där.

Observationstävlingar, Saxnäs

Hallå! Nu var det någon vecka sedan jag skrev här sist. Riktigt besviken efter premiären i Bruksvallarna var jag då. Som tur var fick man nya chanser ganska fort då skidförbundet ordnade träningstävlingar i Östersund två veckor senare (5-6 december). Tanken var väl att de skulle vara uttagningstävlingar för Davos helgen därpå men nu valde ju Sverige att inte skicka någon dit. Istället blev det någon form av träningstävling med riktigt bra uppslutning och med gemensam vallning med hjälp från skidförbundets vallalastbil. Vi inledde helgen med en skatesprint. Jag hade väl en ok dag men gjorde inga fantastiska heat. På söndagen körde vi 15 km skate och då gick det desto bättre. Jag slutade 5:a i en tight resultatlista, 31 sek efter Björn som vann just före Burman. Egentligen spelade resultatet mindre roll för min del, jag var mer ute efter att få uppleva bra återhämtning och lite jävla tryck i ben och överkropp. Det fick jag denna dag så då kunde jag sova gott!

Vafalls? Inga Oakley’s? Nix. De har inte betalt avgiften till förbundet utan de märken som är godkända att tävla med är Bliz, Northug och Julbo.
Det handlar inte om att åka med glädje om man ska vinna.

Efter ett hyfsat bra resultat så var det återigen kul med längdskidor. Bestämde mig därför för att acceptera Björns erbjudande om att skita i konstsnön på ÖSK och istället dra norrut. Det andra alternativet ifall det gått dåligt var att bränna upp min skidpark. Nu blev det inte så och dagarna efter nyss nämnda tävlingshelg åkte jag och Jenny till Saxnäs där vi hyrde en stuga tillsammans med Björn och Lina. Där tränade vi på onsdag till söndag i riktigt bra förhållanden, 17 km skidspår bestående av 100% natursnö. Dagarna där bestod av dubbla skidpass varje dag där vi hade två fartpass, 2 x 20 min klassiskt samt en träningstävling på 15 km skate och individuell start. Fartpassen var fostrande, Björn osar av form och kan citat: ”inte bli trött” medan jag är lite mer svajig. Gjorde dock inte bort mig även om jag inte helt kunde matcha Björns konstanta hoppskate alt. våldsamma diagonal-forceringar.

Medium plus-förhållanden.

Efter Saxnäs väntade åter några träningsdagar i Östersund innan vi i torsdags återigen skulle dra på de svenska tävlingsdräkterna (och lämnade Oakley-glasögonen hemma) i observationstävlingar arrangerade av förbundet. Denna gång stod platser till årets Tour de Ski på spel. I den inledande distansen 15 km klassiskt i torsdags gjorde jag liksom i Bruksvallarna ett riktigt kukigt lopp (ursäkta ordvalet men något annat ord går inte att finna för att beskriva det). Kan inte påstå att jag åkte omkring med ett leende på läpparna i de extremt lösa och sladdriga spåren.

Ska jag åka i Bliz och avsäga mig min plats i himlen kan jag lika gärna göra det i Lisa Vinsas pro-model i marshmallow-färgade bågar.

På fredagens klassiska sprint däremot hade det slutat snöa och även om det inte var betongspår så trivdes min våldsamma sluggerstil bättre. Jag gjorde en bra prolog, drygt 5 sek efter Hugo Jacobsson som vann. Tyvärr gav prologtiden men en blygsam 10:e plats men chansen till avancemang fanns helt klart där. Upplägget var som sådant att de sex bästa köra a-heat, de nästa sex på listan körde b-heat o.s.v. De två bästa åker upp medan de två bästa åker ned. Det genomfördes totalt tre sådana block med heat. Jag vann första b-heatet och fick alltså gå upp till a-heatet. Där lyckades jag gå från första till sista plats på typ 200 meter och hann inte reparera skadan utan åkte ned i b-heatet inför sista omgången. Orutinerad i heat alltså. Var mest arg och stum sista heatet.

Är det någon fler än jag som hatar de där sena fredagskvällarna då man ligger i sängen och funderar på om man blivit en sprintspecialist? Foto: Filip Danielsson
Northug-glasögon känns inte lika hemskt. Tack Simon Hallström för lånet.

Inför lördagen var jag extremt taggad då vi skulle köra en av mina favoritdistanser, 20 km skate masstart. Allt var perfekt, eftermiddagstävling i elljus, hårda och fina spår och en trevlig bana. Märkte dock under uppvärmningen att baksida lår och båda skinkor inte var fullt så fräscha som de känts dagen innan. När väl starten gått var jag pigg och rask i typ tre (?) varv innan benen bestämt meddelade ”System shutdown initiated”. Återhämtningen mellan backarna stagnerade och syran vägrade försvinna. Sjönk som en sten och lyckades nätt och jämt återhämta något under de två sista varven tack vare Simon Lageson som också började komma igång igen. Slutade 12:a (?), 1.55 min efter. Inte precis vad jag planerat. Vi var inte så många som körde alla tre dagar och med min svajiga form kanske jag borde stått över sprinten. Det är dock för kul att tävla för att stå vid sidan om.

Vad blir nästa då? Tja, det blir väl någon form av tävlingar i Östersund i början på januari.