Sollefteå

Hej!

På plats i Sollefteå där vi kommer köra läger med klubben söndag till söndag. Vi bor på Hotell Hallstaberget som ligger på toppen av slalombacken och alldeles bredvid rullskidbanan.

Dagens första och enda pass, klassiskt på banan med 15 st impulser. De första var stakning och varade i drygt 30 sekunder, de sved. Foto: Karl Edenroth
Ett eftermiddagspass under helgen. Såg på planeringen att löppasset innehöll några fartinslag men att totaltiden inte var så lång. Kunde väl inte vara så farligt? Jag hade fel. Fyfan, man kan bli trött av 200 samt 600 meters intervaller.
Bevis att jag sköt 400 poäng på 30+30 (30 ligg, 30 stå) precision i Boden. Maxpoäng är 600, som skidskytt bör man ligga över 470 och helst kring 500. Jag sköt 400 med Johannes Hortlunds bössa där jag knappt nådde avtryckaren och inte fattade hur man ställde in siktet. Fortfarande nöjd! Nästa gång går jag för 450.
Pimp my rollerskis. Slängde på några schyssta LED-ramper under ett par Elpex 610.

Villard de Lans och Furtwangen

Hej! Just nu sitter jag på ett SJ snabbtåg på väg från Arlanda till Östersund och än så länge är vi endast 15 minuter sena.

Sedan jag anlände till Villard de Lans förra måndagen har det känts som att tiden rört sig extra fort. Jag har verkligen haft en fantastisk vecka i Frankrike där jag fått träffa vänner jag inte sett på flera år men även lärt känna nya människor, mestadels f.d. längdskidåkare. Trots att jag endast spenderade ett läsår i Anchorage, Alaska, så belönas jag fortfarande med vänner och nya upplevelser. Jag trivdes väldigt bra i USA men var tvungen att följa mitt kall och drömmen om att bli en av världens bästa längdskidåkare. Fem år senare jagar jag fortfarande lika frenetiskt den drömmen!

Som sagt så bodde vi i ett 10-bädds hus som Marine hade fixat åt oss. De flesta som bodde där var gamla Alaska-skidåkare men det fanns ett undantag i form av George Cartwright som tävlade mot brudgummen Erik som junior i Washington med omnejd. Bröllopet ägde rum under lördagen och själva vigseln hölls i kyrkan i centrum av Villard de Lans och startade kl 15.30. Det ryktades om över 300 gäster inne i kyrkan med ca. 50 st från USA. Jag tvivlar inte på de siffrorna om vi säger så. Gatan utanför kyrkan hade stängs av under dessa timmar och det var riktigt mäktigt att stå utanför kyrkan efteråt när Marine och Erik vandrade under ett tjugotal Rossignolskidor (Marines pappa jobbar för Rossignol och Erik tävlar sjävklart på det märket). Efter kyrkan så hade de en mottagning ca. 10 min gång därifrån där det bjöds på drinkar och mingel innan bilarna började rulla mot middags- och festlokalen 15 km utanför Villard. Där väntade mer mingel och förrätter innan middagen dukades fram kl 23.30 (!), fransmän alltså. Tror vi åt efterrätt kl 01.30. Vid själva mottagningen och middagen medverkade drygt 200 personer. Det blev en lång natt och morgon för de allra flesta.

Jag, Lukas och Anna Berecz (alpinist från Ungern som tävlade för UAA) valde att stanna ytterligare en dag i Villard, dels för att hela söndagen bara var att riva ut från kalendern (mer eller mindre) samt att vi ville få ett sista löppass i bergen ovanför under måndagen. Efter det sista löppasset rullade vi mot Tyskland och släppte av Anna i Basel innan vi anlände till Furtwangen. Under tisdagen tränade jag och Lukas två pass och idag, onsdag, reser jag hem till Östersund efter 2.5 veckor hemifrån.

Här kommer massvis av bilder som får sammanfatta veckan:

Huset vi bodde i. Vi grillade och åt ute varje kväll måndag till fredag! Livskvalitet om något.
Fjärde juli vilket innebär USA:s självständighetsdag firades självklart med hamburgare.
Matchen mellan Frankrike och Uruguay såg vi på en restaurang/bar i centrala Villard. Närmast i bild syns Martin Kapso från Slovakien. Martin tävlade säsongen 2010/2011 för Alaska Anchorage.
Lukas Ebner, Adam Verrier och Lasse Moelgaard. Adam har varit volontärcoach i ett tiotal år för UAA vid sidan av sitt jobb som mäklare.
Ca. 30 minuter efter bilden togs så var vi med om en rejäl incident. Jag och Adam bombade på utför en lång nedförsbacke. Sikten var god och vi cyklade i ca. 60 km/h. Vid nästa kurva så låg det helt plötsligt ett ca. 3 cm tjockt täcke med sand och grus på vägen vilket Adam blev den första som fick stifta bekantskap med. I några tiondelar såg det ut som att han skulle rädda upp situationen men tyvärr gick han ned i backen rätt hårt. Jag klarade mig precis men önskar att jag sluppit se kraschen. Som tur var gick det ändå bra med tanke på farten och kombinationen människokropp/asfalt. Adam skrapade upp ena benet men insisterade på att cykla hem vilket vi gjorde. Hans S-Works med Di2 klarade sig med enbart några skrapmärken på växelskiftaren och ena växel/bromsreglaget. På min hastighetsprofil ovanför syns kraschen då vi går från 58 km/h till 0 på några sekunder.
15 min efter kraschen, Adam vid gott mod!
Sista cykelpasset. Jag, Lukas och Peter Kling cyklade ned till Grenoble och vände. 1000 höjdmeter ner, 1000 höjdmeter upp.
Bröllopsdagen! Marine och Erik på väg ut från kyrkan.
Marine mitt i folkhavet.
Brudparet. Erik är utrustad med de nya Oakley Frogskins Lite (ifall någon undrar..). Bra val av kvinna och glasögon Erik!
Jag och George Cartwright.
Marine och Karina Smith. Karina kommer från Norge och gjorde sitt sista år i Alaska när jag var där.
Bakisbuffé dagen efter.
Bilresa genom Genevé. Gissar att husen på andra sidan inte är gratis.
Rullskidbanan i Furtwangen! Jag körde 60 min klassiskt tröskel (17 min, 17 min, 17 min, 9 min). Kändes riktigt bra. Lukas som slutade sin satsning 2015 gjorde sitt första rullskidpass längre än 90 min sedan dess.
Lukas och jag.

Väl medveten om att han varit i bättre rullskidform.
Rullskidbanan. Lagom kupering och fräsch asfalt.

Boden, Villard de Lans

Hej!

Sitter i ett hus ovanför Villard de Lans just nu. De andra som bor här är ute på olika ärenden för tillfället så därför passar jag på att blogga, Niklas påminde mig om att det är närmare två veckor sedan senast.

Militärlandslagsläger i Boden: Femte året för mig i militärlandslaget och fjärde lägret i Boden (jag var inte med ifjol). I år hade vi ett uppdaterat träningsprogram som var väldigt bra med bl.a. ett snabbhets-/spänstpass med L-O Nilsson första dagen. Det väletablerade intervallpasset i Storklinten fanns fortfarande med på programmet och det genomförde vi redan dag två istället för på slutet av lägret. Jag hade en väldigt bra dag och det var nog ett av de bättre intervallpassen i år. Nästa dag vaknade jag tyvär upp och kände att jag var på väg att bli sjuk. Åkte direkt till hemkommunen och stannade där i två dygn. När jag vaknade på fredagen kände jag mig kärnfrisk så det var bara att åka tillbaka till Boden igen och vara med på tre pass till. Bra luft i Älvsbyn alltså.

Intervaller uppför Storklinten. Samma upplägg som alla år tidigare: 10 min tröskel, två block med 4 x 2.30 min AIII+ med 1.15 min vila, 10 min tröskel.

Under lördagskvällen hade jag en klassåterträff i Älvsbyn tillsammans med alla 9:or som gick ut 2008. Innan vi alla träffades på hotellet så möttes min klass upp hemma hos Frida. Riktigt, riktigt kul att träffa alla igen och många har jag fortfarande kontakt med. Benjamin och Oskar bl.a. ser jag alla nya Star Wars-filmer med. Jag har en bra upplevelse av min tid i grundskolan och gillade verkligen min klass. På Älvåkraskolan i Älvsbyn var vi fyra klasser med 9:or innehållandes 90 elever, ca. 50 av dessa dök upp på hotellet.

Villard de Lans: Tränade dubbla pass i Älvsbyn under söndagen. Tidigt under måndagsmorgonen flög jag från Luleå via Stockholm till Geneve i Schweiz där Lukas Ebner plockade upp mig och Peter Kling med sin pappas bil. Lukas hade kört fyra timmar från Freiburg i Tyskland och resan fortsatte mot Villard de Lans som ligger ca. 30 min från Grenoble. Med 15 km kvar hoppade jag ur då jag skulle plocka upp en landsvägscykel som jag hyrt under veckan. jag cyklade de sista kilometerna till huset där vi bor och där jag mötte upp Peter och Lukas innan vi fortsatte på en 2.30 h tur denna måndagskväll. Dagen efter cyklade vi 110 km och 2000 höjdmeter. Igår körde jag rullskidintervaller med Erik samt några ytterligare amerikanare från Alaska.

Anledningen till att vi är i Frankrike är för att Marine Dusser ska gifta sig med Erik Bjornsen nu på lördag och enligt rykten är 210 personer bjudna till bröllopet! Marine har fixat så att vi långväga gäster har ett hus att bo i, riktigt schysst! Just nu är vi två tyskar, en dansk, en slovak, två amerikanare och en svensk. I eftermiddag ansluter en Anna från Ungern samt Etienne från Kanada. Alla som bor här har en bakgrund som längdskidåkare. Jag känner Marine och de flesta andra i huset från mitt år i Alaska och flera av dem har jag inte träffat på fyra år. Tiden går alldeles för fort och idag är det redan torsdag. Vi har hunnit med väldigt mycket och vi ser alla fram emot bröllopet på lördag!

Cykelbutiken som låg 15 km från Villard mitt i ”ingenstans”. Även om vi hade GPS så körde vi förbi huset då vi verkligen inte kunde tro att det där ensamma huset på landsbygden var en cykelbutik men det var det!
Minigolf
Ovanför minigolfbanorna fanns det en skylt med ”Bobsleigh 1958 Winter Olympics Grenoble”. Vi följde anvisningen och runt hörnet fanns en väldigt sliten bana för bob. Fortfarande osäker om det var denna bana som användes då Wikipedia säger att man tävlade i L’Alpe-d’Huez. Riktigt mäktig var den i alla fall!
Martin (bakom) och George (framför). Martin tävlade för UAA innan min tid och George växte upp tävlandes mot Erik Bjornsen. Imorse tog vi en sväng på rullskidbanan som ligger fyra kilometer från Villard. George lånade pjäxor, rullskidor, glasögon och stavar från mig och var riktigt nöjd med Elpex/Rossignol/Oakley/KVplus-kombinationen!
Jag stakade och körde impulser imorse. Denna vecka har jag ett friare träningsprogram från Jocke där jag har två intervallpass och några ytterligare nyckelpass jag ska få in i träningsdagboken.
Vi bor verkligen helt perfekt två kilometer från centrum. Alla är överens om att vi borde anlänt en vecka tidigare.